ronjaannamaria

Känner att mina känslor är ett enda stort kaos just nu. Är arg, glad, ledsen, besviken, trött, ängslig, irriterad, allt på samma gång helt enkelt. Är väl inne i en känslomässig svacka helt enkelt, sånt som händer ibland.

Jag som aldrig har haft problem med att vara ensam har helt plötsligt fått ångest av att komma hem från jobbet och behöva gå och lägga mig ensam. Hatar det!

Farfar är sjuk och jag har väl inte riktigt insett hur allvarligt det är förrens de senaste dagarna. Han har under det senaste året blivit väldigt anfåd för minsta lilla. När han gick till doktorn så visade det sig att han hade någon obotlig lungsjukdom. Men jag fattade inte riktigt vad det innebar men att han gradvis skulle bli sämre men att det inte skulle gå så fort. De senaste dagarna har jag fått reda på att hans sjukdom gör att hand lungor krymper och därför andas han så tungt. Detta gör även att han inte kan syresätta sitt blod ordentligt, som kan leda till skador på organen. Därför har han nu fått syrgas som han ska ha 16 h om dygnet. Detta hjälper inte mot att lungorna krymper men det hjälper till att syresätta blodet så att kroppen slipper fler skador. Farfar som är envis och inte klarar av att sitta brevid och kolla på när andra sliter ska ju såklart hålla på och hjälpa till fast han egentligen borde vila. Man vet inte hur lång tid han har kvar men om man ska lyssna på min faster när hon pratar så låter det som att vi ska vara glada om han orkar med julen och överlyckliga om han orkar med nästa sommar. Som han förövrigt såklart planerar för själv. Min älskade lilla farfar. Fuck alla sjukdomar i världen. Fuck fuck fuck!

Förresten, nu är allt bestämt blir flytt nyårshelgen. Borde få nyckeln på fredagskväll den 28.

Puss